I vår lokal har vi öppna träffar med information om VÅRT Totalförsvar och vad DU ska tänka på när det gäller din hemberedskap.
Vi kan även komma ut till ER lokal och informera om detta - Intresserad - Kontakta oss för att komma överens om tidpunkt .
Håll utkik efter information under event.
Vårt samhälle är sårbart. Inte minst för att vi behöver el och internet till väldigt mycket. En kris kan göra vardagen besvärlig på väldigt kort tid.
Det här kan hända:
Värmen försvinner.
Det blir svårt att laga och förvara mat.
Mat och andra varor kan ta slut i affärerna.
Det kommer inget vatten i kranen eller toaletten.
Det går inte att tanka bilen.
Betalkort och bankomater fungerar inte.
Mobilnät och internet fungerar inte.
Kollektivtrafik och andra transporter står stilla.
Det blir svårt att få tag i läkemedel och medicinsk utrustning.
Alla som kan, behöver därför ha en hemberedskap. Om så många som möjligt av oss klarar vår vardag utan samhällets service i minst en vecka, får samhället tid att samla ihop sina resurser för att kunna hantera situationen så bra som möjligt. Fokus kommer då att ligga på att hjälpa dem som har svårast att klara sig själva. Du som vanligtvis behöver stöd i vardagen har rätt att få den hjälpen även i en kris, men hjälpen kan se annorlunda ut, eller dröja.
Du kan behöva anpassa våra råd efter just ditt hushålls behov och förutsättningar. Vad behöver du eller dina närstående under en vanlig vecka?
CHECKLISTA
Det här är grunderna i hemberedskap. På övriga sidor finns mer exakta tips kring varje ämne, exempelvis vatten, mat och värme.
Radio som går på batterier eller med vev/solceller.
Ficklampa och pannlampa med extra batterier.
Flaskor och dunkar med rent vatten.
Mat som inte behöver kyl eller frys. Mat som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten.
Stormkök och bränsle. Använd helst utomhus.
Sovsäckar, filtar och varma kläder.
Tändstickor, stearinljus, värmeljus.
Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha bra ventilation.
Alternativ värmekälla som drivs av fotogen, gasol, diesel eller ved.
Husapotek, till exempel första hjälpen-kit, sårvård, eventuella viktiga mediciner.
Hygienartiklar, till exempel våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd.
Extra batterier, laddade powerbanks.
Kontanter, om betalkort slutar fungera.
Lista på papper med telefonnummer till familj, anhöriga, grannar, sjukhus, kommun, räddningstjänst, elleverantör.
Spel, kortlek, böcker, pussel.
När man känner varandra blir det lätt att hjälpas åt. Grannar är viktiga för ett tryggare och mer motståndskraftigt samhälle både i vardag och kris.
Alla kriser och konflikter, även de som sker långt bort, påverkar oss och våra liv där vi bor. En viktig del av Sveriges civila försvar är att vi lär känna varandra, bygger vår vardag tillsammans och skapar relationer som gör oss starkare. Dina grannar har olika förmågor och styrkor – de finns nära och kan vara en viktig resurs. Det gäller även personer i föreningar där du är medlem.
I tätorter och städer känner inte alla sina grannar, men det är avgörande att vi kan hjälpas åt när det behövs. Att bygga sådana relationer skapar både trygghet och minskar utsatthet. Du kan själv hamna i en situation där du behöver stöd, och det som du kan bidra med kan vara precis det någon annan behöver.
Så varför inte Sätta igång redan idag? Säg hej till din granne och börja bygga beredskap.
GRANNBEREDSKAP - SÄTT IGÅNG
Ta upp frågan om beredskap hos dina grannar, din fastighetsvärd, fastighetsägare, samfälligheten eller i styrelsen och hänvisa till denna sida.
Bostadsrättsföreningar är en bra nod för samarbete. Civilförsvarsförbundet och andra försvarsorganisationer kan erbjuda workshops för att hjälpa bostadsrättsföreningar att ta fram beredskapsplaner och dela med sig av resurser.
Läs broschyren "Om krisen eller kriget kommer" . Den finns tillgänglig i många olika versioner och kan skrivas ut på ett antal språk. Vilka versioner behöver dina grannar?
Gör en kunskapsinventering i föreningens styrelse och/eller bland de boende. Det är alltid bra att veta vem som har erfarenhet av kriser och katastrofer från hemland eller militärtjänst, men också vem som har exempelvis körkort för olika fordon, vana att ta hand om barn eller sjuka eller kan något om vatten, avlopp, el, låssystem, brandskydd, odling, matlagning, juridik, scouting och friluftsliv med mera.
Fundera på vilka av er som kan behöva extra stöd, till exempel med att utrymma, om något händer.
Titta på era system för vatten, värme, avlopp, dörrlås, bokningar, informationsspridning och så vidare. Hur fungerar de vid strömavbrott? Skapa plan B.
Ta reda på vilka risker som finns i närområdet. Alla kommuner i Sverige har i uppgift att göra en regelbunden risk- och sårbarhetsanalys (RSA) som ibland läggs ut på kommunens webbplats.
Inventera era utrymmen och titta på om ni kan ordna ett gemensamt förråd med till exempel torrvaror, vatten, bränsle och spritkök. Var noga med att följa regler kring förvaring av brandfarliga vätskor.
Om ni har en gemensamhetslokal, placera en batteriradio där. Kanske också en TV. Då kan ni alltid samlas och följa nyheterna.
Laga mat gemensamt utan el, till exempel på en grill på gården, på gemensamma städdagar.
Se över era kontaktvägar. En chattgrupp eller Facebookgrupp för bostadsområdet kan vara en start, men också papperslistor med telefonnummer, som förstås ska vara frivilligt att uppge.
Om ni som fastighetsägare innehar skyddsrum, följ föreskrifterna kring dessa.
Kom ihåg att kommunen är ansvarig för bland annat vattenförsörjning och avfallshantering även vid en kris. Kontakta kommunen om ni har frågor.
Delta på aktiviteter, möten och städdagar och glöm inte att ha det trevligt tillsammans!